Kommentar rörande regeringens besked om förtydligat uppdrag

När utbildningsdepartementet under ledning av Jan Björklund lät meddela att fritidspedagoger inte inkluderats i legitimationsreformen påbörjade Lärarförbundet ett arbete som kom att resultera i ett förslag man kallade ”kursplan för de fritidspedagogiska verksamheterna”. I en kompletterande skrivelse skrev man att ””Det lärande som sker inom fritidshemmen är ett viktigt bidrag för att öka skolans måluppfyllelse. Fritidshemmens uppdrag när det gäller lärande och utveckling behöver förtydligas och verksamheten bör liksom skolan i övrigt, styras av läroplan med kursplan””. Syftet med kursplanen var att likställa fritidspedagogik med andra skolämnen och därmed öppna för en legitimering av fritidspedagoger.

Kursplanen motiverades också med skolinspektionens rapport 2010:3 ””Fritidshemmets uppdrag bör förtydligas i de statliga styrdokumenten särskilt när det gäller lärande- och utvecklingsuppdraget” ”. Från förbundets sida valde man dock i kursplanens förord att kapa meningen och utelämna ””liksom avseende kraven på en god omsorg. Det är också viktigt att ledningsansvaret tydliggörs.””

Man valde en väg som kortfattat kan kallas innehåll istället för det fritidspedagogerna själva länge efterlyst: krav på omsorg/säkerhet i växande barngrupper samt det pedagogiska ledarskapet. Legitimationsfrågan hägrade och den pågående verklighetens dilemman blev glömda.

Jan Björklund sa nej till förslaget om en kursplan.

Lärarförbundet agerade dock ungefär som att Björklund sagt ja, och sålde in kursplanen både här och var. Enligt uppgifter uppskattade många fritidspedagoger materialet som stöd i verksamhet. Filosofie doktor i pedagogik, Malin Rohlin såg dock inga problem med avslaget av kursplanen: ”Det finns däremot ingen kursplan, vilket i princip lämnar fältet öppet, något som kan anses positivt. Välutbildade grundlärare/fritidshem relaterar sin verksamhet till skolans värdegrund och ämnen som finns inom skolans lägre åldrar.”

Gustav Fridolin har länge varit populär bland fritidspedagoger genom sitt engagemang för fritids. Fridolin har skrivit flera debattartiklar och vid några tillfällen skrivit till fritidspedagoger i sociala medier. Igår lät Fridolin meddela att han kommer ge Skolverket i uppgift att ändra i läroplanen för att förbättra fritidsverksamheten. Regeringen anser att dagens läroplaner har tydliga brister och är otydliga för huvudman och personal. Enligt DN ska fritidshemmet få ett särskilt avsnitt i läroplanen. Det blir då tydligt vilket innehåll verksamheten ska ha. Ska ha. Bakgrunden till beslutet anges vara rapporter om den sjunkande kvaliteten. I bakgrunden står också Lärarförbundet med kursplanen i handen. Det är helt enligt den linje man jobbat. Lärarförbundet visar återigen prov på ett lyckat opinionsarbete.

Vilka rapporter är det Fridolin syftar till? Givetvis Skolverkets årliga statistik. Men även skolinspektionens rapport om kvalitet i fritidshem. Frågan är vilka slutsatser man dragit av dessa rapporter då egna utredningar tycks saknas. Lite ivrigt känns det.

Min analys av dessa rapporter är inte att styrningen av innehållet är vad som saknas. Här påvisas framförallt de strukturella förutsättningarna såsom stora barngrupper och dåliga lokaler. Att personalens utbildningsnivå sjunker är också en bidragande orsak till lägre kvalitet. Många fritidspedagoger jublar över beskedet igår. Men var det verkligen innehållet vi bad fackförbund och politik att förändra?

På Lärarförbundets hemsida skriver man om beslutet: ”Beskedet innebär en förbättrad möjlighet till utvärdering och uppföljning”. Ja, visst kan ett reglerat innehåll underlätta utvärdering och uppföljning av uppdraget. Det i sin tur kommer att göra det lättare att påvisa för huvudman att de nationella målen inte uppnås. Men det kan vi redan idag om vi utvecklar ett bra systematiskt kvalitetsarbete.

Förslaget är Lärarförbundets. Beslutet är Gustav Fridolins, och det i bästa New Public Management-anda där tillit till professionen ersätts med tyngre efterkontroll.

Fritidshemmets styrning kommer sannolikt att formuleras med ett syfte och ett centralt innehåll. Dock utan kunskapskrav. Bedömningen av verksamheten kommer givetvis att underlättas då det centrala innehållet blir facit. Men var detta vad vi bad om? Var det innehållet i den egna verksamheten vi tyckte var ett problem?
Jag hoppas och tror att Skolverket kommer att göra ett bra jobb. Jag hoppas att Bengt Thorngren får fortsatt förtroende att arbeta med Skolverkets dokument rörandes fritidshemmen. Men jag är orolig. Detta kan bli ytterligare en begränsing av fritidspedagogens autonomi.

Jag har varit kritisk kursplanen sedan den laserades. Men jag har också fått frågan ställd till mig: ”Hur ska vi annars kvalitetssäkra fritidshemmen?”

Ja, om man vill göra en insats för att öka kvaliteten i fritidshemmen måste man veta vad kvalitet i fritidshem är. Vet Lärarförbundet det? Jag ställer frågan då man istället valt att manipulera ”kvalitet” till något kvantitativt mätbart. Såsom en kursplan eller centralt innehåll. Det blir mätbart. Lustigt nog skrev jag en debattartikel om detta innan jul. En debatt där jag skrev ”Min största oro är att mer fokus ska läggas på att reglera verksamhetens innehåll och att professionell bedömning ska ersättas av efterkontroll.”Artikeln finns inte ännu på nätet men kan läsas här

Professionell bedömning av den egna verksamhetens kvalitet blir med centralt innehåll delvis ersatt med efterkontroll.

Själv tror jag att ett väl genomfört systematiskt kvalitetsarbete tillsammans med praktiknära forskning är lösningen på frågan om kvalitet i fritidshem.

SKL har nyligen gett ut ett material för huvudman rörande kvalitet i fritidshem. Detta material kom till efter en hearing där flera olika intressenter fick komma till tals. Lärarförbundet pratade mest om kursplanen – innehållet. Jag via Fritidspedagogernas Riksförening pratade om andra aspekter av kvalitet: struktur, process och resultat. I det färdiga materialet skulle jag vilja påstå att föreningen fick stort genomslag. Hearingen går att se här. Jag har även skrivit om kvalitet här samt på Nu Lyfter Vi Fritids.

Fritidshemmets likvärdighet vilar inte på innehållet primärt.
Fritidshemmets likvärdighet hotas framförallt av den strukturella misshandel som hämmat fritidspedagogens pedagogiska handlingsutrymme.

I Maj 2013 gjorde Lärarförbundet en undersökning bland fritidspedagogerna. En av frågorna sökte stöd för ett förtydligat uppdrag. Frågan redovisas inte i rapporten som följde undersökningen. Varför?

Har Lärarförbundet verkligen medlemmarnas stöd för den kursplan Fridolin lite ivrigt tycks ha använt som inspiration för denna förändring?

Jag hoppas innerligt att Skolverket lämnas tillräckligt stort utrymme för att göra ett lika bra jobb som med de allmänna råden.

Lärarförbundet och Gustav Fridolin får gärna lämna replik på texten.
________________________________________________________

Tidigare texter om kursplanen:

Kommentar rörande kursplan för det fritidspedagogiska verksamheterna
Tankar kring kursplanen
Ytterligare perspektiv på kursplanen
Vi måste prata om kursplanen
Fritidshemmet, kommunaliseringen och kursplanen

3 Kommentarer

  1. Alla fritidspedagoger/fritidslärare/lärare i fritidshem vi behöver varandra för att lyckas få politiker, rektorer, föräldrar att förstå att utan en väl fungerande fritidsverksamhet är inte barnens dag komplett. När jag läser texten ovan blir jag frustrerad över att vi ifrågasätter varandra istället för att arbeta tillsammans. Lärarförbundet har under årtionden lyft problematiken med stora elevgrupper på fritidshem och näst intill det omöjliga uppdraget att erbjuda en meningsfull fritid för elever i alla åldrar. Men ingen har lyssnat. Många gånger har jag frustrerat nästan gett upp för att inte det har skett några förbättringar i verksamheten. Utan vi tillsammans i lärarförbundet hade jag aldrig orkat. Att tydliggöra det fritidspedagogiska innehållet var ett sätt att nå politiker och andra. Vi har lyckats med det. Jag vet att många yrkesverksamma har ett behov av att formulera sig kring innehållet detta lyfter även Marianne Dahl i sin senaste studie. Genom att tydliggöra innehållet tvingas rektorer och huvudmän att se över förutsättningarna för professionen att genomföra sitt uppdrag. Alla elever har rätt till en likvärdig utbildning hela dagen. Vi berikas av att tycka olika och diskutera olika idéer och tankar, men att sätt oss mot varandra söndrar och det hjälper oss inte framåt.

  2. Om jag varje gång jag tycker annorlunda än etablissemanget ska få höra att jag ”ställer oss mot varandra” är åsiktskorridoren trängre än jag trodde. Låt oss föra debatten framåt med fakta eller tolkningar av fakta – inte emotioner och känslor i första rummet.

  3. I Aftonbladets artikel 13/1 står det bl.a. ”Men för att pengarna verkligen ska landa i att också fritidshemmens kvalitet stärks behöver vi skärpa styrdokumenten. Därför får fritidshemmen äntligen ett eget avsnitt i läroplanen.” Utifrån det citatet kan man tolka det som att en skärpning av styrdokumenten behövs för att pengar ska riktas mot fritidshem, dvs. att kommunpolitiker, rektorer etc. ska uppmärksamma fritidshemmens behov (underförstått: ses inte fritidshemmen i styrdokumenten så ”finns” de inte…och det finns nog fog för ett sådant påstående). Man kan då hävda att de allmänna råden ju är styrdokument…å andra sidan är de just bara råd och är inte lika styrande som exempelvis en ”riktig” läroplanstext. Utifrån ovanstående kan man hävda att om fritidshemmet får ett eget avsnitt i läroplanen så är det av godo för fritidshemmens verksamhet. MEN…sedan är frågan hur texten i detta avsnitt utformas. Kommer exempelvis texten att vara inriktad mot att fritidshemmets personal SKA inrikta sig mot läxläsning så kan man (jag) starkt ifrågasätta innehållet. Ligger innehållet mer i linje med hur de allmänna råden från 2014 är utformade så upplever jag det som mer positivt.

Leave a Reply

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*