Vad är en fritidspedagog?

Jag har funderat mycket kring hur fritidspedagogens kompetens kan formuleras. Hur kunskapsområde kan avgränsad samt hur den kollektiva självbilden kan stärkas. De senaste sju åren har jag haft förmånen att träffa många studenter och fritidspedagoger. Min erfarenhet är att många gärna beskriver sin kompetens med personliga egenskaper. ”Flexibel”, ”lyhörd”, ”nyfiken”. Om jag leder in frågan på kunskap eller kompetens istället för egenskaper svarar många ”det sociala”, ”lek”, ”relationer”. Detta är naturligtvis närmare sanningen om man tittar på innehållet i fritidspedagogens utbildning. Men, få visar på mer komplex förståelse för vad ”det sociala” eller ”lek” innebär eller hur det kan tillämpas. Man beskriver en företeelse eller skeende som att de själva inte var där. En oförmåga att beskriva sin egen kunskap i ett sammanhang eller vilken effekt den har i valt kontext. Jag tänkte försöka skriva om detta utifrån en kunskapstaxonomi som kallas ”Blooms reviderade taxonomi”.

Kunskapstaxonomier är ett sätt att systematiskt beskriva en progression av kunskaper färdigheter, förmågor och förhållningssätt, från enklare sådana till alltmer komplexa och sammansatta. Blooms taxonomi innehåller fyra kunskapsdimensioner, faktakunskap, konceptkunskap, procedurkunskap och metakognitiv kunskap som i sin tur har underavdelningar. Dessa är

Minnas -> förstå -> tillämpa -> analysera -> värdera -> skapa.

Innan vi tittar djupare på detta vill jag beröra några andra begrepp som vi använder oss av.

Yrkeskunskap är den kunskap vi har med oss från utbildningen. Fakta. Teorier.

Yrkeskompetens är dels kunskap men också förmågan att omsätta kunskap till reella sammanhang och tillämpa kunskapen. Till kompetensen hör också erfarenhet.

Yrkesroll är en social position eller ett socialt beteende som förväntas av en individ utifrån dess sociala position inom en viss social kontext.

(Personliga) Egenskaper kan man generalisera som medfödda. Hårdkodade i vår DNA. Dock kan man i tex en yrkesroll till viss del dölja egenskaper eller till viss del lära sig agera enligt vissa egenskaper utan att ha dem själva. Tex kan en pedagog bete sig empatiskt genom att kopiera andra handlingsmönster utan att för den delen känna empati. Personliga egenskaper finns det mängder av; lojal, prestigelös, uthållig, strukturerad, noggrann, självsäker, modig, driven, kategorisk, ödmjuk, ambitiös, envis, tålmodig osv.

Egenskaper kan vara en tillgång i yrkesrollen eller yrkeskompetensen. De kan också vara ett hinder.

Frågan är, om fritidspedagogens yrkesroll/kunnande mer består av personliga egenskaper eller om vi kollektivt är dåliga på abstrakt förstå och beskriva kompetensen och därför hellre framhåller egenskaper. Jag tror tror att båda är en tillgång. Egenskaper och kompetens. Men så länge vi bara kan framhålla egenskaper och kunskap på basal nivå blir frågan om en akademisk utbildning krävs befogad.

Vad gäller Blooms revidera taxonomi så beskriver den systematiskt progression av kunskaper, färdigheter, förmågor och förhållningssätt. Tillsammans kan man kalla det kompetens.

Taxonomin berör två delar. Kognitiva processer och dimensioner av kunskap (relaterat ditt eget lärande).

De kognitiva processerna är (i korthet)

Minnas – Repetera någon annans definition av en princip. Citera. Beskriva.

Förstå – förklara principen genom exempel via tex användningsområde. Kunna förklara. Försvara. Förenkla.

Tillämpa – personligen tillämpa principen i verkliga situationer. Förutse. Planera. Visa. Använda.

Analysera – kritiskt bearbeta. Differentiera. Separata fakta från antaganden i principer.

Värdera – bedöma via kriterier. Kritisera. Jämföra. Värdera. Sammanfatta. Ta ställning. Motivera. Avgöra.

Skapa – se och sammanställa nya mönster och strukturer. Kombinera flera principer till en ny. Kategorisera. Förklara. Tänka ut. Relatera. Organisera.

Dimensioner av kunskap.

Faktakunskap – Kunskap om terminologi och specifika detaljer.

Begreppskunskap – klassificeringar. Kategorisering och generalisering. Teorier och modeller.

Procedurkunskap – ämnesspecifika färdigheter, tekniker och metoder.

Metakognitiv kunskap – strategisk kunskap. Kunskap om inlärning.

Taxonomin berör ditt eget lärande om – i detta fall – fritidspedagogik (även om detta inte helt är ett definierat vetenskap- eller kunskapsområde).

Med hjälp av Blooms taxonomi kan vi själv värdera hur långt vi kommit i vårt eget lärande kring den kunskap som ska vara grund för vår yrkeskompetens. Denna tillsammans med personliga egenskaper plus den yrkesroll som förväntas eller skapas ger oss bilden av vad en fritidspedagog är eller kan bli.

Vad svarar du på frågan: ”Vad är din yrkeskompetens?”

Be the first to comment

Leave a Reply

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*