Härnösands fritidshem blöder

De senaste fem åren har antalet högskoleutbildade pedagoger som arbetar på Härnösands fritidshem minskat från 67 till 56%. Antalet inskriva elever har ökat med närmare 5% och och antalet elever per årsarbetare ligger idag en bit över snittet i landet. Den sjunkande trenden med högskoleutbildning är generell i Sverige men jag gissar att Härnösand kommer dala snabbt i statistiken av flera skäl varav ett är ett väldigt tydligt:

Lönen. Generellt tjänar Härnösands fritidspedagoger sämre än sina kollegor i övriga landet. Jämför man med närliggande alternativ som tex Kramfors eller Örnsköldsvik så ligger dessa städer ännu högre i lön än riket totalt.

I Härnösand är medelåldern för fritidspedagoger 46,3 år. Detta är en relativt hög siffra som visar på att många kommer pensioneras de kommande 10 åren. Faktum är att i lönestatistiken hos Lärarförbundet saknas helt statistik för fritidspedagoger i åldern 24-34 år vilket sannolikt innebär att underlaget är för litet för att statistiskt kunna återspegla lönen. Därav kan vi dra slutsatsen att den inhemska återväxten är liten. Inte minst nu när universitet har flyttat. Universitetsstäder har generellt ett bättre inflöde av utbildad personal inom utbildningsväsendet. Samtidigt ser vi en ökning av antalet inskrivna barn på fritidshemmen i Härnösands kommun.

Vem vågar sia om hur siffrorna ser ut om 10-15 år? Lärarbristen är generell men särskilt stor på fritidshemmen. Hur ska Härnösand locka unga (och gamla) fritidspedagoger/lärare i fritidshem till kommunen? Vem ska ombesörja eleverna i fritidshemmen om 10-15 år? Betänk också att 1/4 av de utbildade fritidspedagogerna nationellt redan lämnat yrket. Den siffran lär öka i takt med försämrade arbetsvillkor.

Här måste vi också beröra korrelationen mellan skola och fritidshem. Det saknas forskning på området men det är lätt att anta att ett fritidshem av god kvalitet kommer att ha positiv inverkan på barns lärande och utveckling. Ett fritidshem med dålig kvalitet på verksamheten kommer sannolikt ha en negativ effekt på lärande och utveckling.

Idag saknar nästan varannan årsarbetare i fritidshem pedagogisk högskoleutbildning. Det påverkar kvalitet.

Vad gäller samverkan mellan de två verksamheterna är det ett historiskt dilemma i sig. Jag har på min semester stött på fem fritidspedagoger som alla överväger göra annat inom en snar framtid. Varför?

Man saknar förutsättningar för att bedriva en bra verksamhet. Det pedagogiska ledarskapet saknas. Tid för att planera och följa upp de nationella målen saknas. Tjänstgöring i två verksamheter, skola och fritidshem, som gör att tid för viktig återhämtning, förberedelse och analys inte finns.

Hur kommer det se ut om 10-15 år? Härnösands fritidshem blöder.

Be the first to comment

Leave a Reply

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*