No Picture

#Fritidslyft: Informellt lärande, fritids och kursplan

19 augusti, 2013 Redaktion .se 0

Fritidshemmen karakteriseras av informellt lärande. En kursplan för fritids som Lärarförbundet har kommit med skulle innebära slutet för det informella lärandet på fritidshemmen. En kursplan innebär att man skiftar från ett informellt lärande till ett formellt lärande. Ett sådant skifte kommer att innebära ett skifte från fritidshemmens nuvarande roll som är att stimulera barnets utveckling och lärande till en mer undervisningsliknande situation. Det här får i sin tur stora konsekvenser för relationen mellan barn och vuxna. Det innebär att maktförhållandet de emellan förändras i riktning mot att den vuxne är den som besitter kunskapen som ska förmedlas till barnen. En del kanske kommer tycka att det som kommer nu låter konstigt för att komma från en lärare men jag utbildade mig till lärare för att arbeta med frågor rörande löner, arbetsvillkor eller för att utveckla mina egna förutsättningar. Det som fick mig att utbilda mig till lärare var att jag ville bidra till att stärka förutsättningarna för barns lärande.

No Picture

Lärarkris?

17 februari, 2013 Redaktion .se 10

Uppropet för ett Fritidslyft har samlat mer än 450 underskrifter på en vecka. Det tackar vi för. Från fackligt håll tar man mer eller mindre avstånd från två punkter. Den om fritidspedagogens devalvering och den om att fritidshemmet är den enda verksamheten i lärarkris. Angående fritidspedagogens devalvering stämmer det att utbildningsdepartementen har föreslagit en förändring i behörighetsförordningen. ||||Men den politiska devalveringen har fler ansikten. Och! Än är inga beslut tagna. 

Vad gäller “lärarkris” är begreppet lånat ur lärarförbundets ordförråd. Lärarförbundet hävdade för en tid sen att förskolan var “först ut i lärarkris”. Låt oss titta på statistiken. (Skolverket 2011)

Andelen anställda med adekvat pedagogisk examen för sitt arbete. Dvs inriktning mot ålder/ämne/form. 

Lågstadielärare 95%
Mellanstadielärare 94,3%
1-7 lärare (alla ämnen) 90,6-93,1%
4-9 lärare (alla ämnen) 75,5-82.6%
Lägst andelen utbildade lärare finns bland hem-och konsumentkunskapslärarna 78,5%

Förskollärare 48,8% med förskollärarutbildning. 

I förskolan finns förutom förskollärare ca 5% som har fritidspedagog- eller lärarutbildning. Utöver dessa finns 38,9% barnskötare. Bara det är ca 91% med hyfsad koppling till arbetet. Förskolärare är att föredra i förskola men barnskötare (med gymnasial utbildning) är ett ok komplement när inga förskollärare finns att tillgå. 
Nästan hälften förskollärare i förskolan. Visst, det kan betecknas som kris. Men det ska också vägas in – vilka som fyller bristen på adekvat utbildade. 

Nedan jämförelse mellan förskolan (“först ut i lärarkris”) och fritidshemmet. 

Andelen med adekvat utbildning mot förskola/fritidshem. 

Förskolan 48,8%
Fritidshemmet 27,6

Andelen med “övrig” utbildning. (dvs ingen utbildning eller utbildning utan koppling till pedagogik) 

Förskolan 5,4%
Fritidshemmet 26,2%

Fritidslyftet kom till för stärka kvalitén i svenska fritidshem. Vill Lärarförbundets representanter ta avstånd och fortsätta hävda att förskolan är först ut i lärarkris är det beklagligt. Fritidspedagoger har lojalt sponsrat fackliga kampanjer med sina medlemsavgifter som högst perifert gynnat deras yrkesroll. Dags att betala tillbaka lärarförbundet?